Samling 7.45.
Tåg 8.40 till Voss. Jag och gänget (3 danskor, 1 Färöarnatjej och 1 tysk) skulle på äventyr till Hardangerfjorden. Hardangerfjorden är 179 km lång, Norges andra längsta fjord och har ett maxdjup på ca 893 m.
| Togbillett |
Tåget körde ofta genom tunnlar och utsikten var därmed lika med svart, men här som där kunde jag se fin natur. Efter tågresan åkte vi buss till Ulvik där vi steg ombord på båten och körde ½ h till Eidfjord.
| Ulvik, sett från båten |
| Framme i Eidfjord |
I Eidfjord steg vi iland, hoppade på en buss och åkte på lite sightseeing. Vi besökte http://www.hardangervidda.org/hne.htm ,ett ställe som inte var SÅ intressant, mest för att solen lyste utomhus och jag inte riktigt hade ro att titta på utställningarna inomhus.
Efter naturcentret körde bussen mot Vöringsfossen, Norges mest berömda vattenfall. Vattenfallet är 182 m långt, varav 145 m är fritt fall. Innan områdets vattenkraftverk byggdes kunde forsen ha en hastighet på 60 kubikmeter/s, nu är det reglerat att hastigheten inte får bli lägre än 12 kubikmeter/s. Jag hade väntat mig ett lite större vattenfall, tyckte inte att det här verkade så stort. Och istället för att se det uppifrån, hade jag hellre sett det från "marknivå".
Efter forstittandet körde bussen tillbaka till båten och den 3 h långa fjordturen började.
Det går inte att göra landskapet rättvisa med foton (i alla fall inte med mina). Bergen var så fantastiska, jag förstod inte att det var riktiga berg, kändes som om jag tittade på kulisser. Jag hade behövt få röra vid dem eller vandra på dem, för att förstå att de var äkta.
På fjordturen åkte vi till och förbi en del småorter.
I Hardangerområdet finns det ciderproduktion med anor från 1200-talet, då munkar kom dit och lärde lokalbefolkningen hur man odlar äpplen. I området odlas också mycket annan frukt och 40% av all frukt producerad i Norge kommer från Hardanger.
Den speciella fiolen, Hardanger-fiolen, är ett unikt instrument också från Hardanger. Fiolen är Norges nationalinstrument och den äldsta existerande fiolen är byggd 1651. Hardangerfiolerna är rikligt dekorerade med bl.a. inläggningar av pärlemor. Förutom strängarna man spelar på, har fiolen resonanssträngar som man inte spelar på, men som ändå ger upphov till ljud eftersom de ligger under de "riktiga" strängarna.
Hardangervidda är den största bergsplatån i Norra Europa med en area på 8000 kvadratkm.
Båtfärden slutade i Norheimsund.
| Norheimsund |
Vi valde att stanna såpass länge i Norheimsund att vi hann gå till Steinsdalsfossen, ett av Norges mest kända och mest fotograferade vattenfall, 50 m högt. Den tyske kejsaren Wilhelm II besökte Steinsdalsfossen nästan alla somrar mellan 1889 och 1914. Fossen är känd för att man kan gå bakom vattenfallet utan att bli våt.
| Steinsdalsfossen |
Sen blev det buss hem till Bergen. Alla somnade förutom jag. Hade lovat mig själv att inte sova under resan, eftersom jag ville se ALLT. (Vanligtvis slocknar jag direkt i tåg, buss, bil...)
På kvällen blev det gemensam middag med egen mat och utvärdering av resan.
Min utvärdering: klart bäst var båtturen! Gillar att vara ute på vatten med båt. Tåget och bussen kändes mera som transportsträckor, fastän jag såg mycket då också. Rekommenderar turen, men den är inget måste. Det som lite drar ner betyget var lite småkrångel vid biljettköpen och sånt.
Tips! Ta med mössa, handskar, varm tröja, vindtät jacka och solisar (både som sol- och vindskydd) för båtturen. Det blåser...
| Dagens väder |
Övriga foton:
| För bilintresserade |
| Rönnbär |
Dagens norska ord: sladrekjerring (skvallerbytta)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar