måndag 6 september 2010

Dag 22 av 93

Vecka 2 på praktiken började med en dag på sektionen för porfyrin- och spårämnesanalyser.

Vad är ett spårämne? Fluor, järn, koppar, selen och jod är exempel på spårämnen, alltså ämnen som är nödvändiga för kroppen i mycket små mängder.

Vad är porfyri? Porfyri är ett samlingsnamn för olika rubbningar i hemsyntesen. Hem ingår, som de flesta vet, i hemoglobin (och myoglobin), men dessutom i flera enzymsystem som omsätter läkemedel och hormoner. Porfyriner är oftast föreningar med en centralt belägen metalljon, jmf. hem - järn. Porfyri orsakas av sänkt enzymaktivitet, som i sin tur orsakas av en genmutation. Porfyrisymptom kan vara neurologiska eller kutana.

På en mer lättförståelig svenska. Hem, det ämne som ingår i hemoglobin, tillverkas i kroppen i flera steg. För varje tillverkningssteg krävs ett enzym, katalysator, ämne som underlättar tillverkningen. I porfyrisjukdomar är något av dessa enzym skadade och kan inte göra sitt jobb. Det leder till att tillverkningsprocessen inte är optimal och det ansamlas ämnen i kroppen som inte är "färdiga". Dessa halv-färdiga ämnen är skadliga och ger upphov till sjukdom, i detta fall porfyri. Det finns olika typer av porfyrisjukdomar, vilket beror på att olika enzymer kan vara skadade, defekta.

Ordet porfyri kommer från grekiskans "porphyros", purpur. Urin från personer med porfyri kan färgas röd, då urinen tillåts stå i ljus.

Porfyrin-molekyl,
i mitten kan t.ex. järn (Fe) binda

Metoder som de använde på labbet var bl.a. LC/MS, liquid chromatography-mass spectrometry. Kan i korthet förklara.

Kromatografi är en separationsmetod för att skilja olika molekyler i en blandning från varandra. Det finns olika kromatografiska metoder, men alla har en rörlig, mobil fas och en fast, stationär fas. I detta fall är den rörliga fasen en vätska och den stationära fasen en kolonn. En pump pressar den mobila fasen, tillsammans med de ämnen som ska analyseras, genom kolonnen (den stationära fasen). Beroende på ämnenas polaritet, storlek och form tar det olika länge (retentionstid) för dem att vandra genom kolonnen och man erhåller således en separation. Resultatet kan också utläsas i kromatogram (jmf. diagram), där arean under varje topp är proportionell mot mängden ämne.

Masspektrometri (MS) separerar molekyler utfrån deras mass/laddningsförhållande. Apparaten producerar joner i gasform, accelerar jonerna till en viss hastighet i ett elektriskt fält, separerar dem i en massanalysator och detekterar jonerna m.h.a. deras mass/laddningsförhållande.

På labbet sitter dessa 2 maskiner ihop och proven sätts in i kromatografiapparaten och överförs därifrån till MS-apparaten. Resultaten ser man sedan på en dataskärm.

Det var dagens teori. Personligen tycker jag att labb som dessa är lite tråkiga, dels för att jag aldrig riktigt lärt mig teorin bakom tekniken, dels för att man ser så lite av vad som händer med provet inne i maskinerna och också för att det är så lite handarbete.

På eftermiddagen tog jag en sväng på stan, satt i solen vid Lille Lungegårdsvann och läste Runner´s World.

Kanske ändå inte...

Dagens norska verb: trenge (behöva)

1 kommentar:

  1. Oj! De va många svåra ord,tur att man inte behöver veta allt det där.

    SvaraRadera