Vi är återigen uppdelade 2 och 2 och jag och min finska kollega var idag på provmottagningen för bakteriematerial. Där packade vi upp prov som kommit med post från andra sjukhus och också läkarmottagningar här i området. Provmaterialet bestod av bl.a. faeces (avföring), urin, sputum (upphostningar, slem) och sårsekret, var.
Remissen, som följer med varje prov och som bör innehålla frågeställning och klinisk information, används av bioingeniören, när denna/e avgör vilka analyser som ska utföras. Därefter sprids provmaterialet ut på agarplattor, där eventuella patogena (sjukdomsframkallande) bakterier närvarande i provet kan växa och därefter identifieras. Vi fick sprida urin och sårsekret, men inte faeces, eftersom handledaren tyckte att bakterier såsom Salmonella och Shigella är smittsamma och inte trevliga att få. Och det är ju i och för sig sant.
Agarplatta, vad är det? Jo, en steril "skål" som innehåller ett tillväxtmedium, bestående av agar och näringsämnen. Ibland kan antibiotika tillsättas tillväxtmediet för att förhindra att en viss bakterie ska växa, medan en annan bakterie fortfarande klarar av att växa.
Efter att bakterierna spridits ut på agarplattor inkuberas dessa i inkubatorer, värmeskåp. Inkubatorerna har olika temperatur och koldioxidhalt, därför att olika bakterier kräver olika tillväxtförhållanden. En del bakterier växer t.ex. endast anaerobt (utan syre). Agarplattorna inkuberas minst till följande dag.
På blodagarplatta växer de flesta bakterier och baserat på graden av hemolys (nedbrytning av hemoglobin) kan bakterierna indelas i 3 stora grupper.
Laktosplattan selekterar för gram-negativa* bakterier. De gram-negativa bakterier som klarar av att använda laktos som näring, ger upphov till ett gult färgomslag på plattan (som från början är blågrön).
Innehållet i mannitolplattan förhindrar tillväxt av alla andra bakterier utom stafylokocker. S. aureus (en bakterie) kan använda ett näringsämne som finns i plattan och ger då ett gult färgomslag (plattan är från början rosa).
Sabouraudplattan används till att växa svamparter.
Det här var exempel på några, av många, många fler agarplattor, som används.
Efter dagens jobb hade vi utvärderingsmöte med 3 av handledarna vi haft på Haraldsplass. Det gick fint, fint!
Träning på kvällen, gick också fint. Det bästa beviset på att jag blir starkare i armarna är att jag nuförtiden kan öppna glasburkslock på första försöket! Det ni :)
* för förklaring till gram-negativa och gram-positiva bakterier, ta kontakt med undertecknad eller, allra helst, googla först och fråga sen om du inte förstår
Dagens norska verb: huske (komma ihåg)
Remissen, som följer med varje prov och som bör innehålla frågeställning och klinisk information, används av bioingeniören, när denna/e avgör vilka analyser som ska utföras. Därefter sprids provmaterialet ut på agarplattor, där eventuella patogena (sjukdomsframkallande) bakterier närvarande i provet kan växa och därefter identifieras. Vi fick sprida urin och sårsekret, men inte faeces, eftersom handledaren tyckte att bakterier såsom Salmonella och Shigella är smittsamma och inte trevliga att få. Och det är ju i och för sig sant.
Agarplatta, vad är det? Jo, en steril "skål" som innehåller ett tillväxtmedium, bestående av agar och näringsämnen. Ibland kan antibiotika tillsättas tillväxtmediet för att förhindra att en viss bakterie ska växa, medan en annan bakterie fortfarande klarar av att växa.
Efter att bakterierna spridits ut på agarplattor inkuberas dessa i inkubatorer, värmeskåp. Inkubatorerna har olika temperatur och koldioxidhalt, därför att olika bakterier kräver olika tillväxtförhållanden. En del bakterier växer t.ex. endast anaerobt (utan syre). Agarplattorna inkuberas minst till följande dag.
 |
| Olika agarplattor, överst blodagar, laktos, mannitol och nederst Sabouraud. (Finska kollegan som fotat.) |
 |
| Laktosplatta, de gula "prickarna" är bakterier. (Fotat med finska kollegans kamera.) |
På blodagarplatta växer de flesta bakterier och baserat på graden av hemolys (nedbrytning av hemoglobin) kan bakterierna indelas i 3 stora grupper.
Laktosplattan selekterar för gram-negativa* bakterier. De gram-negativa bakterier som klarar av att använda laktos som näring, ger upphov till ett gult färgomslag på plattan (som från början är blågrön).
Innehållet i mannitolplattan förhindrar tillväxt av alla andra bakterier utom stafylokocker. S. aureus (en bakterie) kan använda ett näringsämne som finns i plattan och ger då ett gult färgomslag (plattan är från början rosa).
Sabouraudplattan används till att växa svamparter.
Det här var exempel på några, av många, många fler agarplattor, som används.
Efter dagens jobb hade vi utvärderingsmöte med 3 av handledarna vi haft på Haraldsplass. Det gick fint, fint!
Träning på kvällen, gick också fint. Det bästa beviset på att jag blir starkare i armarna är att jag nuförtiden kan öppna glasburkslock på första försöket! Det ni :)
* för förklaring till gram-negativa och gram-positiva bakterier, ta kontakt med undertecknad eller, allra helst, googla först och fråga sen om du inte förstår
Dagens norska verb: huske (komma ihåg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar